vardagstristess IRL och LSS

2011-12-29T23:18:00.000-08:00

Spännande intervju igår. Svåra frågor om vilken roll jag tar i grupper, hur jag hanterar konflikter inom grupper och hur jag ställer mig till de konflikter som finns inom kollektivet. Som timvikarie har jag lärt mig att hålla käften när det gäller skitsnack och splittrande aktiviteter då jag inte vill vara ogillad av någon, men skulle det verkligen ändras för att anställningformen skulle ändras? Mina svar blev raka och ärliga tror jag, ibland något motsägelsefulla dock. Jag är inte på jobbet för att lösa folks problem med varandra, om dessa "problem" är av ren personlig karaktär. Samtidigt så är gemenskap och enighet väldigt viktiga för mig. Nästa vecka får jag besked.

Anställningsintervju!

2011-12-27T13:13:00.000-08:00

Vad ska jag ha på mig? Vad ska jag säga? Hur ska det gå?!
Det blir lite märkligt när man redan arbetar på gruppbostaden och det enda man egentligen vill är en fast anställning. På torsdag ska jag då träffa chefen för första gången, aldrig träffat henne faktiskt, så det ska bli sjukt nervöst med anställningsintervju!

Jag önskar mig detta så himla mycket! Ett fast jobb! Månadslön, tjänstledighet, mammaledighet, sjukpenning, ta lån, köpa hus, lägga undan pengar... sjukt att detta känns "omöjligt" och skulle vara grunden för att jag skulle bli en normal människa. Äntligen kunna planera saker på fritiden utan att behöva ställa in saker hela tiden! Träna, kolla på film, äta-utan att plötsligt få ett samtal att man ska komma in och jobba!

200 timmars arbete, cellförändingar och ensamhet

2011-12-26T18:55:00.000-08:00

Första veckan i december blev jag inte inringt till jobbet. Trots svinnet på arbetstid och en karensdag pga PMS har jag fått ihop 200 timmar denna månad, varav 28h Storhelg och massvis med helg-ob! Det bara casha in och vara glad. Har sökt fast tjänst och hoppet på den är stor. Jag tror att en trygg anställning kommer göra mig lugnare och jag får tid över till annat än oro och stress.

I helgen hade jag en gô kille på besök, vi hängde innan jag skulle till mitt nattskift på julafton. Otroligt fint att han låg i sängen när jag kom hem på morgonen och jag bara kunde bara krypa ner. Och inte vara så ensam ytterligare några timmar. Tyvärr åkte han igen och det kändes desperat på juldan men jag drack några öl och käka apelsiner. Skrev ny musik. Det handlade mestadels om LSS, lagen om särskilt stöd och att socialism knappast är död :)

Så gick jag till jobbet idag igen och efter mitt första pass åkte jag direkt till mitt natt-pass på det andra stället, vilket jag är på just nu. Slutar om tre timmar och inget har hänt under hela långa natten mer än att jag chattat med gôa killen och peppad inför nyår! För då är jag ledig och ska fira att detta skitår är slut.

Jag har haft en jättetung klump i halsen pga cellförändringarna i livmoderhalsen. Gick till gynekologen som klippte av lite för närmare undersökning och det gjorde ont som fan. Jag fick avslappnande medel för jag darra så mycket i benen att jag nästan ramla ur gynstolen. Ska bli spännande att se vad som händer med den där cancergrejen. Den har gjort att jag kännt mig mer ensam än vanligt faktiskt, sjukdom är verkligen ensamhetens högsta stadium. Så snälla gud låt mig få vara frisk och låt mig få det där fasta jobbet så lovar jag att chilla med alkoholen och killarna som jag missbrukar så.

lovad jobb timmar vården samma dag avbokad

2011-12-16T18:57:00.000-08:00

"lovad jobb timmar vården samma dag avbokad" var det någon som sökte på som hittade till min blogg igår.

Har du blivit bokad ett pass, kan dom inte bara ändra sig. I varje fall inte om dessa pass ligger de närmaste två veckorna. Då har du rätt att skriva upp passet i timrapporten även om de ber dej stanna hemma. "Byta" bort det bokade passet mot något annat går inte heller, du har rätt att arbeta dom timmarna i bästa fall få betalt för dom anyway.

Idag kom chefen in och sa att han hade felbokat mig på onsdag men att jag ju nu fick jobba annan dag jul. Jag flackade med blicken och blev helt tagen på sängen. Han frågade om det var okej, vilket det inte var, så jag får jobba ändå även om vi kommer vara en man "överflöde". Rätt ska vara rätt, det är vad jag alltid har sagt.

Något mycket oväntat hände idag, jag fick en julklapp från nya stället :) Filmvisningsbiljettr för tvp, kändes mäktigt!

Denna vecka kommer jag ha jobbat 70h. 40h plus 30h vaken natt. Lika bra tänker jag som inte fick ihop timmar de första dagarna av månaden och nu är månaden snart slut. Till julafton får jag besök av nån som inte heller har kontakt med sina föräldrar, vi känner inte varandra men vi träffats en gång och chattat på fejan och jag har en bra känsla och det kommer blir trevligt. När man jobbar mycket betyde de här grejerna man har att se framemot mycket. Jag är för trött för att säga något mer om mitt "liv", ger det ett nytt försök imonn. Godnatt.

Bra låt

2011-12-13T12:45:00.000-08:00

Masterplan - JJ N°2

Året jag inte blev älskad tillbaka

2011-12-11T07:16:00.000-08:00

I början kändes det bara som ett jobb, bara något att kunna betala hyran med. I början kändes det bara som en kille att ligga med, någon som gav mig tröst när jag kände mig ensam. Jag hoppade direkt ur sängen när de ringde in mig och jag sprang till spårvagnen för att imponera - "Kolla vilken snabb vikarie jag är!" Jag hoppades inte på för mycket, jag visste att han precis hade gjort slut med sin förra tjej- fast ja, det visa sig att de inte riktigt hade gjort slut, fast "det gör inget, man kan kan ju gilla fler samtidigt."

I januari ringde det mycket och jag fick komma in och jobba och bli inlärd. I januari hade vi träffats ett tag och jag berättade att jag började få känslor. I februari ringde de inte mycket, inte han heller, förutom på fyllan. Efteråt kastade han trosorna på mig och bad mig åka hem, jag åkte till vänner och grät. Men blev glad när jobbet ringde och fråga ifall jag ville jobba dagen därpå.

I mars fick jag jobba igen och jag börjar trivas, detta blir nog riktigt bra. Nu skulle jag sluta vara med killar som inte ville samma saker som mig, dels handlar det om stolthet, dels om att överleva. I april skulle jag tala om ifall jag ville sommarjobba, det skulle bli ett sommarschema! Trots att jag lovade mig själv att bryta med destruktiva relationer fortsatte vi träffas sporadiskt, jag gråter efter varje gång. I maj får jag sommarschemat, det är inte så många procent som jag trodde och jag ville dö.

I juni träffar jag en ny person, vi åker på utflykter i skärgården och jag är glad. Jag jobbar mer än som står på schemat och är lycklig att så många är sjuka när solen skiner extra mycket. I juli bor jag i Majorna och vaktar en katt, jag gillar mitt nya liv som fullt arbetande tjej med fin lägenhet och fin katt och fina utflykter i skärgården. Han fortsatte ringa på fyllan och ber om ursäkt för att han betett sig som ett svin. Jag hoppar in extra och drar ihop runt 50h i övertid. Han kommer dagen därpå och vi har sex igen, men det gör mig så mkt för nu träffar jag ju en som faktiskt gillar mig på riktigt. I augusti jobbar jag ihjäl mig, verk i ryggen och svåra sömnproblem. I augusti berättar han som gillade mig på riktigt att han inte gillade mig på samma sätt som jag honom. Jag rapporterar flera arbetsolyckor hos chefen och skriver ett brev om överbelastning och våld. Jag frågar varför dom tar in så många nya vikarier, hon säger att jag borde skaffa fler jobb.

Jag minns att killen från början av året försökte trycka sin kuk i min röv utan förvarning och det verkde i hela kroppen på mig och han bad om ursäkt. Ungefär så kändes det när chefen sa att "egentligen ska ju ni vikarier inte behövas" när jag frågar varför vi inte får delta på APT-möten. I september ber han om ursäkt för att han har betett sig som ett svin. Han fick plötsligt ett uppvaknande att han "inte varit så snäll", sen köpte han dagen efter piller jag skulle äta men egentligen inte ville. Det som när dom plötsligt ville sänka arbetstiden i höst och erbjöd kortare arbetspass. Jag hade ju bara ställt upp i vårt och torrt, jag hade ju bara fått ryggskott, jobbat dubbelpass och försökt få allting att gå ihop och som tack fick vikarier nu kortare arbetspass? "Men vi går ju back!". Jaha, så vi som inte har några säkra arbetsförhållanden, som får sämst betalt och har sämst villkor ska subventionera era nedskärningar?

Jag springer inte längre när dom ringer. Jag går. Långsamt. Jag har slutat jobba även när jag är svårt sjuk. Jag har slutat med lösa relationer där den ena partern dikterar villkoren, jag är väl människa jag med. Känslosamt beroende påminner mycket om ekonomiskt beroende. Längtan efter att känna sig respekterad och bekräftat av en någon man har kär, är samma längtan att vilja bli respekterad på jobbet. Vikarier är inget b-lag, och jag är ingen du ringer 5:00 på morgonen. I varje fall inte efter detta år av kärlekslöshet med killar och rättslöshet på jobbet. Jag tror det är när man fattar hur mycket mer värt man själv är, som man vågar ställa krav. Ja man får väl vara lite bökig då. Ingen annan kommer kämpa för mina rättigheter och ingen kille komemr sluta bete sig, om det inte är jag själv som säger ifrån. 2012 blir ett år av jämlik kärlek och jämlika villkor, det hoppas jag på och det vill jag kämpa för.

Sjuk(t) less

2011-12-05T03:44:00.000-08:00

Ringde till jobbat vid 6:00. "Jag kan inte jobba idag."

Får en mäktig klump i halsen för jag vet hur det kan hetsas på jobbet mot dom som ringer in sjuk. Vid 4:00 somnade jag, sen jag vakna känner jag mig som en klubbad säl. Ena stunden rinner tårarna för att jag inte har några pengar kvar, för att jag känner mig värdelös. I den andra känner jag mig bara helt tom och menlös.

Ångest över att jag jobbar för lite dominerar min fritid. Om jag inte blir väckt av att jobbet vill att jag akut tar mig in, känns dagens förstörd. De ringde från mitt andra jobb förut och jag blev så jävla deppig när de fråga om jag kunde jobba nästa vecka. Nästa vecka? Herregud det är ju jättelångt kvar till dess? Hur kommer framförhållningen sig? Jag blir paranoid med en gång. Ångest över att jag får ont i ryggen på ett av ställerna. Jag borde göra något kreativt eller kul en dag som denna. Det är bara för jävla sorgligt annars.

Tips för att bli glad

2011-11-27T02:39:00.000-08:00

Jag fick reda på att det upptäcktes cellförändringar livmoderhalsen. Min spontana reaktion är att jag vill gråta och skrika och slå sönder min lägenhet tills jag blir inlagd på sjukhus tills jag ska på en ny provtagning den 19 dec. Eftersom jag inte kan vara sjuk eftersom jag bara är anställd på timmar och verkligen är rädd för att gå ner mig totalt skriver jag nu en lista på saker som gör mig glad. Jag har googlat en del på tips för hur man blir glad men de flesta sakerna folk föreslog gjorde mig tvärtom sur och förbannad. Så här kommer mina egna tips:

-Supa!
Jag älskar att dricka starköl, rödvin, mojitos, munttu och annat som innehåller alkohol. Helst förfesta med ett gött gäng som vill ut på stan sen. Helst fortsätta kvällen på stan, träffa nytt folk, antingen hamna i trubbel med ett gäng killar, typ få de utkastade från krogen eller annat. Alternativt ragga upp nån som är snygg när kvällen närmar sig sitt slut. Helst ska alla vännerna och den nya vännen till en superb efterfest!

-Ligga!
Ligga med nån man är helt dödskär i, som gör att benen skakar när personen kysser en, oftast så är det inte samma personer från först nämnda punkt kanske, men om det väl händer- blir jag i varje fall glad.

-HorTv
Lyxfällan, ensam mamma söker, värsta pojkvänsakademin mm.

-Film
Hyra 10 filmer och kolla på en efter en, helst chips och dipp som sällskap.

Träna
Efter en hård timmes spinning känner jag mig snygg och smal.

-Smink
Jag är snygg, vilket man i sig kan vara glad över men det perfekta läppstiftet eller en ny maskara kan få de värsta självmordstankarna att försvinna. Vilket leder automatiskt till nästa grej.

-Konsumtion
Snygga märkeskläder, en perfekt sittande ny klänning eller att köpa bra teknikprylar. Visst har det runnit tårar av lycka vid köp av mina datorer eller min telefon, nya prylar eller en taxiresa till jobbet/mötet gör mig glad.

Sist men inte minst
-Stå upp för sig själv och det man tror på. Förutom att jag vill gå rakryggad genom livet vill jag kunna se mig själv i spegeln varje morgon. Det kan jag inte om jag baktalar kollegor på jobbet eller smörar chefens röv. Inte heller låter nazister och homofober komma undan, ingen ska spotta mig i fejan. Även om stolthet inte är glädje, är det lättare att vara glad om ingen jävel sätter sig på en.

Vända andra rövhålet till

2011-11-15T14:06:00.000-08:00

Körde en "heldagare" på jobbet idag, började 7:00 och när jag tänkt gå hem vid 15:00 fråga de ifall jag kunde vara kvar till 21:00. Nej det gjorde de iof inte, jag erbjöd mej när en annan vikarie in dök upp... Det bangade ju snälla lilla jag inte på. Det klart, visst man är inte medbjuden som timvikarie på julbord men jobba 6 extratimmar utan övertidsersättning-det går så bra så. Jajadå. Jag är helt enkelt Jesus Kristus själv. Jag behöver ingen julmiddag av min chef för att känna mig sedd och bekräftat, nej då det inga problem, kanske får man sparken innan det blir dags för inlasning men det bara vända andra kinden till eller andra rövhålet i detta fallet då. Ryggont är en logisk konsekvens så jag ska inte klaga på det nu, nej då jag käka precis tio pannkakor med nutella för att finna tröst och det hjälpte, AMEN.

Folköl och yogurt till kvällmat (efter 14h-arbetsdag)

2011-11-11T13:30:00.000-08:00

Kunde inte sova inatt. Var så fruktansvärt nervös inför mitt första pass ensam på jobbet, bara ett kort morgonpass 7-11 men fan det gick ju bra. Med andra ord kastade jag bort en natts sömn i onödan. Sen skulle jag ha lunchrast 2 timmar innan jag skulel gå på kvällspasset vid 13 igen, dra in till Partille city men den pedagogiska vägledaren vile tjöta lite om hur det går för mig på nya jobbet och allting och det vart ju trevligt men korta ner min rast lite så jag hetsa in till PC för att käka en stor macka på subway så jag slaffsar väl i mig den och kände mig lite bedrövlig tros att jag verkar inte hatad direkt hos nya kamraterna. Missade som grädden på mosen bussen och eftersom jag är som jag är tog jag en taxi för att hinna tillbaka i tid. Mycket trött tjej man är nu när man kommer hem.

Finns ingen mat hemma så jag äter vaniljyogurt och dricker en 2,8:a och firar singellivets glada dagar. Börjar 7:00 imonn så det blir ett kort inlägg, mitt liv suger och mitt liv är bra just nu. Det är bra att jag har ett jobb men det är bedrövligt att jag nu hetsjobbar bara för att komma ikapp timmar och kunna leva även nästa månad. Nåväl. I veckan ska jag söka en LSS-utbildning på 50% och om jag kommer in där känns framtiden inom funkis-branchen säkrad i varje fall och jag slipper jucka runt på timmar jävla skitliv. Godnatt hejdå hälsar bitterfittan från helvetet...

Nykär

2011-11-10T13:41:00.000-08:00

Jag är kär i mitt nya jobb! Enbart varit där tre gånger men det är ju lite halva grejen med att vara kär, man vet inte riktigt hur det ska sluta heller. Ska man få jobba mycket? Eller bara "hoppa in" när det är kris? Någon som bara hör av sej ibland på fyllan och behöver ett nödligg?! Eller någon som kommer älska en hela livet? Ja det vet man inte, men den bästa fasen är nu. Allting känns så spännande och bra! Och så jämför man lite med sitt ex: oj här får jag mycket mer inskolningspass , oj här får jag 130 spänn istället för 102, oj här finns det resurser... nåväl, jag har ju kvar mitt ex! Trots tyngre arbetsbörda och trots att det inte alltid känns som fjärilar i magen. Det beror mestadels på de fina arbetskamraterna, igår blev de andra daglönare och jag fulla på långdragen förfest igen och det var fantastiskt. Men det som var lite ovanligt var att jag inte ens tog en klunk av min första öl jag köpte på Skål (i vasastan) så vart jag så satans trött att jag tog en minitaxi hem direkt för 200 spänn. Kan bero på att jag hade jobbat morronpass eller att jag skulle jobba kvällspass idag. Morronpassen är oftast 7-15 och kvällen är 13-21.

Nytt jobb!

2011-11-08T02:46:00.000-08:00

Idag börjar inskolningen på nya jobbet, ett nytt gruppboende som verkar mycket lovande måste jag säga. Sjävklart är jag nervös inför att träffa nya arbetskamrater och inför att vara "ny", det är sällan kul att vara det. Men jag har en bra känsla inför det hela och jag blir lite nöjd över mig själv att jag styrt upp detta. 3 arbetsplatser man är timvikarie på, det kommer i varje fall säkra inkomsten känns det som. Det var verkligen ångest att inte bli inringt på första hela veckan i november förräns i söndags för då vet man att man ju att man redan ligger back så att säga. Men nu jävlar ska jag ta igen det.

Igår affisherade några från partiföreningen kristallnatten-affisher längst hela nordost, riktigt bra ju. Även fast jag kommer inte delta på demon för jag ska på vikariefest med jobbet (inte det nya utan det gamla alstå).

Övar inför ikväll

2011-11-04T04:55:00.001-07:00

Kom inte i mitt ansikte om jag ber dej att låta bli

2011-11-03T16:06:00.000-07:00

Kom inte i min mun. Killen hör vad jag säger och nickar. Jag hade nämligen precis duschat, fönat och plattat håret, sminkat mig och tagit på mig nya kläderna jag köpte dagen innan. Snart skulle vi på möte. Killen kommer utan förvarning över hela mig, mitt hår, mitt ansikte och de nya kläderna. Tyvärr kunde jag inte ha de kläderna den dagen. Jag fick duscha igen, sminkade mig igen, blev inte alls så bra som förut och jag kände ett tryck över bröstet, hatet. Lite lessen också över att någon man kanske tyckte om lite gick över gränsen, igen.

Detta är ingen skandal, bara acceptera? Acceptera att passionen och och då framförallt den manliga driften går före. Det är som att många män har något del i huvudet som omöjliggör att läsa av andra människor. Det är rätt hemskt. Killen skyller på okunskap. Han vädjdar till mig att inte blogga om saken, jag bloggar inte om honom, jag bloggar om er alla. Sådana killar saboterar mitt singelliv, måste man liksåm räkna med det värsta? Det pallar jag inte, inte konstigt egentligen att folk helt enkelt bara blir ihop. Paxa någon som bara kommer på ens nysminkade lessna ansikte när man själv vill det osv, lite softare på något sätt. Jag ska överväga tanken.

Tyvärr är det inget enstaka fall eller så, jag har varit singel ett tag nu, jag har hunnit skapa mig en uppfattning på ett ungefär hur det kan se ut.

Vad är det för fel, är ni kvinnohatare? Duktiga på teorier om tjejers utsatthet i nära relationer? Proffs snarare! Ondskan själva om ni trots vetskapen om att de flesta tjejer har tunga bagage från tidigare "relationer" och så ändå har mage på riktigt att vara respektlösa svin.

Detta är ingen engångsföreteelse och trots att det länge sen kan jag inte släppa det. Varför? Det väl bara att dumpa soporna och träffa folk som är fina mot en? För inte allt för länge sedan var jag med en person som nog aldrig hade läst en enda politisk bok i hela sitt liv- men han behandla mig bra, typ respekt. En normal människa helt enkelt.

Vad vill jag ha sagt med detta nu? Er tid är över kanske? Vägra ha sex med personer som man misstänker skulle kunna våldta en i sömnen. Jag frågar inte ens de talanger man har träffat under stark berusning ifall de fortsatte jucka på en medan man hade deckat av, för egentligen vill jag inte veta svaret.

Jag är för gammal för den här jävla skiten. Åren har gått och jag har mött er, haft sex med er och velat bli inlagd på grund av er. Ni är äckliga jävlar helt enkelt och kommer med all säkerhet inte bli softare personer efter att ha läst detta, ville bara säga hur jag kände kring övertrampen. Om jag vill att du kallar mig för hora när vi har sex kan du banga för att det inte känns politisk korrekt eller vad fan det nu är, men likt förbannad behandlar du mig som om jag inte hade några känslor.

Filmfrossa mot ångest

2011-11-03T10:12:00.000-07:00

Denna dag har jag kännt rätt mycket ångest i bröstkorgen. Tyvärr vet jag inte helt exakt vad det kan bero på. Kanske för att de inte hört av sej från det nya stället jag vill börja jobba på, kanske för att jag inte gjort hemtentan i filmproduktion som ska vara inne på lördag, kanske att jag känner mig pluffsig och borde träna och vara smal, kanske för att jag borde öva inför min konsert jag ska ha på rio rio imonn. Men allt detta är saker jag inte direkt orkar anledning okänd. Heller har jag inte läst till studiecirkeln i marx samlade verk trots att jag haft hela dan på mig idag. Nu ska jag kolla på så jävla många filmer för att glömma att mitt liv är ensamt och misärigt.

Börjar fila på mina julrim

2011-11-03T07:24:00.000-07:00

Brev
Sist vi sågs ville jag spöa skiten ur ditt sexistiska lilla ansikte
Jag ångrar djupt att jag inte använde våld och nu lever jag i djup ånger
Att du har dålig hy gör dig inte till arbetarklass
Du är en självförhärligande liten hora som inte har förtjänat respekt
Du har inget att komma, snälla försvinn

Ps: jag hoppas du mår riktigt jävla dåligt över att du är en social nolla och att din tjej gör slut med dej för ingen kvinna ska behöva stå ut med en sådan total jubelidiot.

god jul<3

LSS och vanvårdade lägenheter

2011-11-01T16:16:00.000-07:00

Idag fick jag ett till jobb. Tog en minitaxi till anställningsintervjun som varade i två timmar. Vi pratade om vården generellt, yrkesstolthet och andra viktiga saker. LSS känns just nu som det enda jag ska ägna mitt liv åt, så glad blev jag av anställningsintervjun. LSS är en lag. Människorna som behöver stödet har RÄTT till det, det står i lagen! Lagen! Det lag på det! Nästa vecka blir det förresten ny vikariefezt på mitt jobb och det ska bli helt fantastiskt, 4:e som jag får vara med på, nice som fan! Här komemr mer om LSS för er som bryr sej om mitt nya kall:

LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

PS: stoppa Bovistas vanvårdande av hyresrätter!
Imonn kommer min mormor och morfar som jag inte har sett på ett år. Jag tokstädade idag men det ser fortfarande ut som en soptipp men jag ska färdigställa denna sanitära angelägenhet imonn.På tal om katastrofala sanitära problem - Bovista vanvårdar sina lägenheter i Bergsjön till den grad att det är direkt farligt att vistas i lägenheterna. Bovista måste brinna! Eller nej kanske inte men dom får fan se till att akutsanera lägenheterna nu, stoppa vanvårdandet av hyreslägenheterna i nordost era små kryp! Mer info och fakta kommer ni få av Ung Vänster i framtiden, dom har en kampanj om att rusta upp förorten och kommer säkerligen sätta press på våra makthavare, det ska bli spännande att följa! Själv har jag ett radioprogram att klippa ihop denna vecka och en hemtenta inom filmproduktion som väntar på att bli klar. Längtar efter att börja min LSS-handledarutbildning, den är på distanzzz!

Lördag nu jappa°

2011-10-29T06:56:00.001-07:00

Jag försov mig igår så jag kunde inte vara med och överlämna namnlistan. Vaknade vid 11:00 och gick till jobbet, kom hem och la mig direkt för jag jobbade 7:00 imorse. Nu måste jag duscha och sminka mig sen är det superfezt! Just nu känns livet inte så jättetrist och förjävligt men det för att alkoholen väntar på mig. Förhoppningsvis kommer jag kunna ta det något lugnt då jag ska jobba och representera på festen. Å andra sidan ska jag inte jobba på boendet imonn så det är lite nu man kan köra. Imonn är det dock Ekis Ekman och kgb-möte så det vore ju bra att vara liiiite fräsch. Jag lägger helt enkelt ödet i guds händer nu, ses imonn! Puss!

Ge fan i nedläggningar på Sahlgrenska!

2011-10-27T12:51:00.000-07:00

Imonn tar Sahlgrenska beslut om att lägga ner geriatriken på Högsbo sjukhus (det läran om åldringarnas probs typ demens, stroke osv). Tydligen har sjukan besparingskrav på 550 miljoner och eftersom det är hjärtlösa byråkrater som förvaltar skiten lär inte mycket hända för att stoppa denna skandal. Nåväl vi gör väl ett försök då - och överlämnar en namnlista mot detta skämt till förslag. En nedläggning är mer än vad jag tål just nu, ännu mer nedskärningar? Seriöst? De äldre blir ju inte färre direkt, jag vill väl fan också kunna bli gammal jävla skit. Okej nog med dessa känslor, helst av allt vill jag bara spotta Kerstin Brunnström (S), orförande för Sahlgrenska i ansiktet, ifall hon kan med och driva igenom detta. Men nu hoppas vi på det bästa helt enkelt. Kom igen nu Kerstin! Nån vacker dag blir du väl också gaggig och då är det väl bra om nån har luskat fram hur man kan hjälpa det på bästa sätt?

Kanske är det att en själv jobbar inom vården som gör att man blir upprörd över politikernas freakeshow rent generellt. Kanske, är det den där sommarpraktiken i tvåan jag fick göra - där dog folk mest och personalen sprang mest - som spökar? Vård-trauma från när man var 16? Eller så är det helt enkelt bara vetskapen om att alla, även friska lilla jag, förr eller senare kommer vara i behov av vården. Och när den dagen kommer vill man helst inte ha personal kring sig som dessutom är sönderstressad, underbetalad och fullständigt maktlös över sin egna situation. Hur kul skulle det känns det på en skala då? Och det känns väl inte jättekul heller att hamna hos någon timvikarie som känner sej som en bitterfittig jävla daglönare som helst av allt vill trycka en kudde mot ens ansikte när man sover :(

En mupp värre än den andra

2011-10-25T02:18:00.000-07:00

Så jag sätter mig väl på Sprängkullsgatan, här sitter alla andra idiotjävlar som läser samhällsvetenskapliga ämnen. En kille i paljettklännning, en blondinbella som använder toapapper som haklapp och en hel drös andra gränsöverskridande med keps bak och fram man kan irritera sej på. Några som sitter vid bordet brevid och undrar om vårdtagare som får hemtjänst måste betala för det själva. Hjälp. Om detta är morgondagens socionomer och oj här kom det visst en partikamrat "här sitter studenten" konstaterar han och det känns obekvämt, fan i helvete också. Här kan man inte ens få odla sitt mupphat i lugn och ro utan att bli påmind om att man nog är en mupp själv. Okej jag skiter väl i denna observation av idioter och gör hemtenta i filmproduktion istället. I smyg så hoppas jag att bli inringt till jobbet, snälla snälla kära gud låt någon ringa mig och fråga om jag inte kan jobba idag, det skulle rädda min dag. Andra saker som skulle rädda min dag 1. att en ashet pappi berättar att han ska hälsa på mig snart 2. någon kommer in här och skjuter ner hela bunten bara. Puss!

Konsert den 4:e november

2011-10-24T05:13:00.001-07:00

Fikar i Linné och ska snart titta på lokal för ny caféverksamhet i stan, coolt som tusan. Sen möte, vart tvungen tacka nej till att jobba ikväll vilket inte kändes roligt alls. Hoppas de ringer imonn igen för då jävlar ska det jobbas, lovar! Har fått min dator nu igen och allt känns helt okej faktiskt. Jag har gjort en låt om äckliga människor som delar ut kramar på stan och känner sej jävla duktiga för det, jävla världsförbättrare heter den och handlar om hur dessa parasiter inte har skådat riktiga problem i sina liv och därför vill förpesta min tillvaro.

Jag är så oändlig tacksam till den chaffören som lämnade mina grejer på hittegodset, tack tack tack om jag hade vetat vem denna människa är hade jag gett dig mina sista pengar, femhundra spänn och en kyss om du hade velat.

Den 4:e november ska fattig tjej uppträda för dej. Det kommer bli något speciellt tror jag, så snälla kom då! Rio Rio it is! Puss!

Känna sig liten

2011-10-23T02:31:00.000-07:00

Jag har mejlat långa mejl till studievägledaren om att livet är svårt, fast jag har varit i skolan så det är inte därför utan det är svårt att veta vad man ska bli. Buhuuuu stackars lilla mig kom in på min filmutbildning som jag alltid har velat gå men nu får jag kriiiiiiiis haha :(

Igår var höjden av misären här igen, jag tappade min tygväska med datorn i, den datorn jag precis hade köpt och som var mycket dyr och som dessutom är på avbetalning de närmaste åren? Jag grät massor och sprang runt på olika vagnar och leta efter väskan, försökte vara diskret så ingen skulle tvångsinlägga mig men när det hade gått en timme fick jag nog och åkte hem. Väl hemma satt jag bara framför datorn i ett antal timmar helt apatisk, sen gick jag till OC i gamlestan och käka pirre och drack birre. Efteråt gick vi till Trucken på Lindholmen och kolla på Bob Wayne vilket var jävligt kul. Men jag fick panik plötsligt att jag ville hem för jag visst jobbar idag... Tyvärr somnade jag på bussen och hade åkt med några vändor precis som min dator måste ha gjort på vagnen; ensam, övergiven och rädd. Av en outgrundlig anledning hoppade jag bara av bussen mitt ute på Hisingen någonstans. Inga bilar man kunde stanna och inte en käft man kunde fråga efter vägen. Jag ramlar in på ett hotell och ber om en taxi, så lilla jag unna mig en satanslång taxiresa några dar innan löning. Framgångssagan i detta är

förresten att en spårvagnschafför åkte till mitt förra hem och ville lämna tillbaka datorn!

They shall not pass

2011-10-18T23:53:00.000-07:00

En varm och kvav sommardag, jag jobbade som telefonförsäljare, 16 år och helt jävla förstörd. Det var i Stockholm och jag sålde Kalle Larsson-vykort och pengarna gick till typ cancerfonden eller något liknande. Lön utgick enbart ifall man sålde mycket vykort, det gjorde inte jag. På kuppen blev jag sjuk och i feberyran försökte jag hitta någon jag kunde fortsätta bo hos i Stockholm. En kille jag kände från internet och som var med i Ung Vänster. Han spelade gitarr och var lite "känd" och ville tjata sig till sex när jag låg där på golvet och frös och svettades och kände mig eländig och avböjde. Jag påpekade flera gånger att jag var sjuk och inte ville, han blev förbannad men lät mig vara ifred sen. Jag grät lite och ringde till mamma, hon sa jag skulle komma hem.

En härlig introduktion till vuxenlivet, ett pissjobb och en vänsterkille i en lägenhet på eriksplan eller vad fan det hette. Hur som helst ska jag leta upp den där jävel och tvinga honom att be om ursäkt. Om du känner han - hälsa från den febriga ssu- tjejen han inte kände och nästan våldtog när hon bara ville sova på hans golv. Han heter Olov och ska dö.

No pasaran!

150 fula SDU muppar = mobbade av 2000 snyggingar

2011-10-16T14:00:00.000-07:00

En dagsutflykt till Malmö är alltid trevligt! Och varför inte passa på protesterade lite mot SDU i kärlekens tecken. Sverigedemokraternas Ungdomsförbund tyckte nog inte det var så kärleksfullt med sin fjantiga minipromenad på hundra meter. Liksåm 150 pers med var sin gula fana, fett mobbad ju. Eller att massa butiker runtom torget spelade en anti-rasistisk låtlista dagen till ära från spotify som två brudar från Malmö Högskola ställde samman. 2000 motdemonstranter gjorde dagen väldigt trevlig och det var rätt tydligt vilka som var de coola. Inte polisen iaf, de chillade inte direkt med sina arga polishundar, ridande polishästar, betonger osv kanske inte populärt att alla skaka som tokar på staketen som sattes upp runt sdu. Men om de tar in massa poliser från andra städer och vill ha en helikopter i luften hela dan kanske softa inte står på agendan, polisvåld hör kanske helt enkelt till...

Polisinsatsen kostade runt 1,5 miljoner kronor. Siffran kan dock komma att förändras, beroende på vad den faktiskt inbegriper. Svd

En skön resa helt klart. På vägen hem blev jag full efter bara en drink och tänkte djupa tankar när jag kollade på månen som lyste hela vägen hem men de delar jag mig av en annan dag. Puss!

Stå upp för dig själv!

2011-10-14T22:08:00.000-07:00

Nu åker vi till Malmö helt enkelt.

Vill bli med barn? Gör lumpen!

2011-10-12T14:22:00.000-07:00

Första gången jag deltar på en social aktivitet med några på min skola och då bör tilläggas att de har för sig sådant i princip varje dag - och så får jag en jävla smäll med ett pingisrack på käften?! Förnedrande att få spö av en 91:a, helt klart, men jag får väl ge igen en vacker dag, skolskjutning? Nä, ba skoja. Här har man jobbat sovande jour som den barmhjärtige ängeln med vita stora emovingar jag ändå vill kännas vid att jag är, brottats med tidens hast på morgonen (dvs tvångsmäsigt provat mitt nya silverschampo) till det tidiga trollhättantåget 7.07 lämnade jag min älskade hamnstad och så får man en rejäl jävla bula i fejan av ungdomarna i min klass. Life sucks. Jag finner dock tröst i att en väldigt gó person delade tågresan med mig och dessutom ville att jag skulle lira lite nya låtar på Rio Rio rätt snart. Det passar rätt bra då det två år sen jag körde där sist, så det blir nog dags för en liten Titanic-föreställning.

Nog var jag i skolan och det kändes bara bra, har även fixat inlogg till datorn/studentmejlen och allt som alla andra redan fixade första skoldagen. Vid lunchen skyndade jag mig snabbt hem för att få i mig mina proteiner och då kom kompis med hund förbi och vi njöt av mycket animaliska proteiner då jag tränar så hårt för tillfället och frugan föredrar en djurvänlig kost, så det vart jo bara glufsa i sig. Efter en rejäl keso, yogurt och ägg-orgie drog jag till spinningen för tredje dan i streck, tyvärr har jag träningsverk i hela kroppen men förhoppningsvis går det över till helgen - för då ska lilla jag på stora äventyr som jag har varit på möte om idag. Efter sådant är det brukligt att införskaffa sej en rejäl kamratfylla men det hoppade jag med mina

55 år på nacken, så jag gick till biografen för att kolla på "En enkel till antibes"- en riktig kärringfilm och jag mådde dåligt efter halva, så då åkte jag helt enkelt hem innan den var klar.

Tjuvlyssnade på två killar som hade ett långt och härligt samtal om försvaret och GMU, en av killarna hoppades på att komma vidare på uttagningen den 14:e. Jag ville lägga mig i och bara TJENA GRABBAR JAG SKA OCKSÅ GÖRA GMU.

Men det vågar jag förstås inte så jag tittade bort och försökte noga lyssna på vad de sa. Den ena hade redan gjort utbildningen och trodde absolut att polarn sin kunde komma in på utbildningen. "Du är vältränad, du är väldutbildad och du är blatte". Om detta påstående stämmer så borde väl jag också få glida in. Jag är snygg, rolig och vill bli spå tjocken! Det är väl tre egenskaper som borde värderas minst lika högt inom landets kasärner? Jag har provat allt, letat pappisar i grannskapet, på arbetsplatsen, på Kellys, på internet, i vänsterpartiet mm. Inga pappisar med de DNA-anlag man vill sprida vidare direkt. Äntligen har jag designat en masterplan! Lumpen-för dig som vill bli mammi!

fuck you snällkillar

2011-10-10T12:36:00.000-07:00

En kort notis till mig själv om snällkillar (jag hatar snällkillar)

Inte OK med killar som ber om ursäkt för att de beter sig illa mot tjejer och sen bara fortsätter dom bete sig? Typ: Oj förlåt att jag aldrig har behandlat dig med respekt, bara trott att du finns till för min underhållning och i övrigt bara spottat dig i fejset + erkännt att jag varit ett äckiligt svin och lovat ändring men sen så fortsätter jag på exakt samma spår! - fast jag säger att jag har ok kvinnosyn och hoppas då kunna komma under med det. Usch den medvetna "snälla" aka sexist-killen har ett ansikte och det är inte fagert att betrakta. Erkänn istället att du inte är ett dugg bättre, än de andra och jobba på det. Men kom inte med nån jävla uppsyn och berätta för mig hur lessna ni är, fuck off and die bara.

Jobba natt och spyfärdig

Jobbat tre nätter i rad nu, underbart med 30h helg-ob! Men min kropp är sleten, blir alltid illamående vid 4-5 snåret varje gång och tror jag ska spy. Men nu är helgen slut och vardagen kan sätta igång, den så kallade vardagstristessen. Jag gick upp, satt på internet och gick på ett spinning-pass och nu är jag helt döende trött. Måste sova nu för imonn bitti vankas det skola i Trollhättan :D

Nu ska jag skärpa mig

2011-10-07T03:01:00.000-07:00

Igår såg jag tre filmer på på biopalatset. Underbara Bridemades, indieklychan Submarine och skitfilmen crazy, stupid, love. Det så jävla gött att stänga in sig i biosalongen, helst sitta ensam i första raden och bara glömma av den egna tristessen. Om lite mer än en månad ska jag mönstra och istället för att överkonsumera film borde jag tillbringa mer tid på spinningen.

Klockan 21 ska jag gå på mitt nattskift, så nu sitter jag och planerar träningsupplägget de närmaste fyra veckorna. Vet inte exakt hur det är tänkt att jag ska komma i toppform när jag har en tenta i företagsekonomi att plugga till och ett slitsamt vårdjobb som konstigt nog inte har ringt in mig lika ofta. Fick visserligen höra att det råder lite irritation

över mig på boende för att jag skulle ha tagit mig ton osv, vilket jag inte riktigt kan se att jag har gjort. Jag vill bara bli behandlad med lite värdighe t- inte så radikalt direkt. På ett sätt är det ju bra att jag inte jobbar allför mycket för mina studier men hur det är tänkt att jag ska betala räkningarna har jag ingen aning om. Jag får inget CSN, ligger ju efter med poäng men om jag inte sätter kommande tenta, kommer jag inte få C

SN till nästa termin heller. Jag har varken råd att ligga längst ner på vikarielistan men heller inte att få underkänd på kommande provet.

Nu är det helt enkelt dags att skärpa sig! Vilt festande och ältandet över trasiga relationer får ersättas med träning och studier, det vore riktigt kul att bli antagen till GMU i november ju!

helgen är körd

2011-10-06T05:56:00.000-07:00

Jag ska jobba natt i helgen så jag fick ställa in min resa till Stockholm. Nu är det krisiga tider med ekonomin så det bara tacka och buga för varje arbetspass, framförallt när det är så många och långa timmar och hela helgen är i soporna. Kan trösta mig själv med att jag kan skriva aslånga inlägg och äta chirre och dirre. Vilket är precis det jag ska göra nu. Ska kolla på Brides Mades, Submarine och Crazy Stupid Love nu med desamma. Pluggade inget till MArx-studiecirkeln idag så dom får runka av varann utan min hjälp helt enkelt.

Det kostar mer än vad det smakar

2011-10-05T09:51:00.000-07:00

Är på jobbet på mitt gruppboende och har lite rast så jag kör ett kort litet inlägg bara. Igår var jag inte riktigt mig själv efter nattpasset, ville gråta massor men lät bli för jag skulle till optikern och köpa nya glasögon. Tyvärr är det ingen billig affär, så jag vet inte riktigt om jag har råd med Stockholm i helgen trots att jag har jobbat femtio timmar övertid förra månaden. Det är smått tragiskt att man kasta bort hela sommaren på jobb och sen är det tandläkaren och optikern som ska casha in pengar jag har knegat ihop med ryggvärk och utmattning som pris. Välfärden kommer ta död på mig snarare än lite höstdeppighet, när jag blir kejsarinna över hela världen blir det fria glajor och tandläkarbesök till alla :)

Levande död

2011-10-04T02:38:00.000-07:00

Hade jag kunnat hade jag åkt flygplan precis hela tiden och jämt.

Idag försökte jag sova på biblioteket på Högskolan Väst i Trollhättan då dagens lektion i företagsekonomi sög rövballe. I fredags när det handlade om maktperspektivet och organisationsteori var jag helt frälst och det enda jag ville var att bygga organisationer men idag när det handlade om nånting jag har förträngt ville jag bara hoppa framför ett tåg. 600 jobb försvinner när Volvo i Uddelvalla lägger ner och jag vill spränga saker. Men istället dricker jag red bull eftersom jag har jobbat natt och inte riktigt är vid mina sinnes fulla bruk.

Föreläsaren sa att vi inte längre producerar saker vid rullande bandet och det syntes på henne att hon aldrig hade haft ett riktigt jobb. Hon menade att folk arbetade för att förverkliga sig själva. Nu sitter jag på centralen i Trollhättan och känner mig smått självmordsbenägen.

Göteborgs kongresskonferans

2011-10-02T05:59:00.000-07:00

En solig och varm 1:a oktober och jag är på väg till kongresskonferansen för V i Göteborg. Jag träffar på några från min lokalgrupp vilket är tur, för jag hittar så himla dåligt utan mina glasögon som jag har tappat bort. Direkt när man kom in fick man sitt röstkort och sin namnbricka, så var det bara ta lite kaffe och sätta igång. Nordengården ligger nära Redbergsplatsen och är ett gammalt församlingshem och en förtjusande bra och genuin lokal, allt cred till den som har bokat!

Jag älskar mötesstrukturer och att knarka kaffe och snus och skaka lite innan man vill säga något i talarstolen. Tyckte ex att hälften av våra företrädare kunde vara lo-yrkesarbetande, inte bara för att hälften av de som röstar på oss är det utan också för att vi ska kunna bli ett större parti. Det fanns en motion om det och det kan ju ses som en sjävklarhet att ett socialistiskt parti inte enbart ska representeras av akademiker, men tydligen nja. Jag har inget emot akademiker på så sätt men klart en blir lessen och stött om den breda uppfattningen är att man inte vill ha folk ur arbetarklassen. Vilken trovärdighet har ett socialistiskt parti om vi inte kan attrahera lo-kollektivet? De röstar ibland hellre på sverigedemokraterna och det är delvis vårt egna fel är jag rädd.

Uttalanden om att man tack vare vänsterpartiet har vågat tro på sig själv och börjat läsa på universitetet vart ju rörande, men ville ju kräkas upp mina inälvor i detta sammanhang. Socialism är arbetarnas ideologi, det är bara så. Jag vill ha ett parti som står upp för hela arbetarklassen och inte vara ett fikarum för klassresenärer. Hur som helst blev det ju avslag på det.

...lite senare skulle vi ställa oss bakom nomineringen till partistyrelsen med fyra namn. En lärare, en student, en journalist och en blivande socionom... ja vad ska man säga om det. Erik Helgeson och åker nu med som arbetar-alibi, så det vart ju inte bara förluster på den punkten.

Sedann vart jag ju glad att vi nominerade Rosanna Dinamarca och Jonas Sjöstedt för det var precis som jag också rösta, coolt! Och alla jävla idioter i media som gnäller på Rosanna för hon åkt mycket flygplan och taxi för att hon ska kunna spendera tid med sina barn i Trollhättan och snabbt ta sig till riksdan är riktigt tråkiga fiskar. VEM BRYR SIG. Det knappast hennes fel om världen går under, nej till konsumentmakt och fjällrävenrycksäck-mentalitet. Hoppas ingen går på denhär klassiska härskarteknik av skuld och skam.

Äntligen fredag!!!!

2011-09-30T02:17:00.000-07:00

Fredag är min absoluta favoritdag, oavsett om det är tänkt att jag ska jobba hela helgen eller om jag bara ska göra massa festliga saker. Lönefredagar speciellt för då kan man känna sig fri som en fågel och ännu en månad kunna betala alla sina räkningar. Just nu sitter jag på tåget till Trollhättan för att gå på föredrag i företagsekonomi, "makt och konflikt i organisationer" är dagens tema. Innan jag klev på tåget spenderade jag oekonomiskt nog alla mina pengar på smink, eftersom min förra sminkväska saboterades av jättemycket glitter (det gick fan inte att tvätta bort) var jag tvungen skaffa allting nytt, för senaste tiden har jag inte lyckats sminka mig utan att ha en massa glitter i fejset. Och visst är det kul med glitter - men inte varenda jävla dag, så jävla kul är inte livet. Så visst var det "tystnaden som uppstod" inför mig själv när jag skulle dra kortet men jag tänker att det är en investering att inte se ut som prideparaden. Glittriga-sminkväskan kan ligga kvar i badrummet som påminnelse om att man kan ha kul också.

Och kul kommer jag ha en tid framöver. Imonn är jag ex ombud till Vänsterpartiets kongresskonferans i Göteborg hela långa dagen och det ser jag verkligen fram emot, saknar konferanser och sån skit från när jag var med i SSU för några år sen. Och igår var första redaktionsmötet för partiets närradio och nu är det bara börja spela in mina program! Därefter vankas det stödfest för dömda "aktion mot deportation"-aktivister som jag ska vända plattor på, älskar att vara DJ, framförallt när det går till den goda saken. Jag har gjort en svinlång superlista på spotify med en massa dansanta låtar med r'n'b, elektronika och hip hop, den är grym faktiskt!

Nästa helg blir det Stockholm! Prisutdelningen "Arbetare till Arbetare" av förbundet arbetarsolidaritet som i år går till byggarbetaren och bloggaren Calle Fridén och de strejkande lärarna från Björkbacken.

"Calle Fridén får 2011 års pris för att han via sin blogg ”Utsikt från ett tak”, beskrivit en byggnadsarbetares vardag och skrivit om den usla arbetsmiljön och säkerheten på byggarbetsplatser"

"Strejken var den första inom skolan på många år och viktig då den inte bara berörde elever och anställdas vilkor vid Björkbacken utan även satte fingret på effekterna av statens besparingar och rationaliseringsiver i ett större perspektiv"

facebookevent till prisutdelningen

Ge fan i ungas löner borgarpack

2011-09-28T02:59:00.001-07:00

Jag föddes i mitten på 80-talet, jag vet hur nedskärningar stavas. För stora skolklasser, utbrända lärare, för långa köer till skolkuratorn och mycket mer som hela tiden har förmedlat känslan av att man ska vara tacksam för det lilla man fick. Tacksam för att få en utbildning på en vinstdrivande skola, tacksam för att få ett extrajobba för 50kr/h, tacksam för att vara inneboende. När vuxenlivet plötsligt slog till och man skulle "skaffa sig ett liv" efter skolan blev det en resa från en otrygg anställning till en annan, från ett andrahandskontrakt till ett annat. Jag är van ju, jag är uppfostrad i nedskärningar och privatiseringar. Sanningen är däremot att det inte är mitt fel att det ser ut på det sättet, det är inte jag som suddat ut allting som kallas trygghet och säkerhet, jag har bara snällt tackat ja till dom timmar jag fått jobba på olika bemanningsföretag eller vårdföretag. Arbetstrygghet och förstahandskontrakt är bara något jag hört talas om men aldrig någonsin varit med om. Men nu får det nog ändå vara nog. Jag är mer värt än så, rättare sagt är ingen värt så lite, att bli behandlat som en slit och släng-vara av sina arbetsgivare. Folkpartiet vill sänka lönerna men de ska ge fan i våra löner. Vad är det tänkt man ska leva på? Luft?

Det är redan en usel situation som det är för människor idag, det kommer knappast bli bättre för oss genom att lönerna sänks och att vi ska konkurrera med lönedumpning. Tvärtom måste vi höja lönerna för att vi ska kunna gå runt, hyror och priserna höjs hela tiden men lönerna står still. De säger att det inte finns tillräckligt med pengar "att det ska bli lättare att anställa" ungdomar, men hur svårt kan det vara då? Storföretagens vinster är högre än någonsin och ändå har man mage att utnyttja människor som gör praktik via arbetsförmeldningen, man har mage att att ge oss ännu färre av de smulor medan de lever i överflöd. Någonstans får man ju dra en gräns och det är nog här vi kan dra den, nej till lägre löner för unga helt enkelt. Fan vad lamt att behöva äns kommenterar de borgligas tokerier men svt debatt undra om inte jag kunde sitta i publiken och kanske säga några ord så jag tänker bara högt!

fattig tjej on air

2011-09-27T03:53:00.001-07:00

Igår fick jag reda på att jag ska sitta i redaktionen för vänsterpartiets närradio! Sända radio är min absolut högsta dröm och det känns bara helt underbart att få utrymme att göra det nu. Det vore kul att göra arbetsplatsreportage om olika vårdyrken. Typ en serie om olika vårdarbeten. Ex: Välkommen till dagens program om att vara undersköterska, habiliteringspersonal, personlig assistent! Vad innebär arbetet? Allt om livet som vårdare, snaskiga detaljer om kamper och konflikter och realitetens faktorer i det marknadsekonomiska systemet.

Jag skulle kunna vara ansvaig för två program, ett "pretantiöst" om just lönearbete med vårdfokus. Det faktiskt fler som jobbar inom vården utan att själva veta om det, men får inget betalt för det. Jag talar om kvinnor som arbetar oavlönat i hemmet. Folk blir jävligt arga över prostitution, men sanningen är att fler tjejer jobbar gratis för killar! Väcker inte i närheten så mycket arga känslor - för då är det ju "av kärlek." när det i verkligheten är strukturer som så fiffigt organiserar allt åt oss. Jag är inte pro-prostitution, jag vill ju avskaffa all utsugning av arbetare, tycker inte heller att någon ska bli utnyttjad på McDonalds heller exempelvis.

Poängen är helt enkelt att vi inte bara jobbar för en pisslön på ålderdomshem och dagis utan dessutom förväntas vara gratis städare, sexarbetare, psykologer och personliga assistenter åt våra pojkvänner. Jag vill så gärna ha ett humorprogram där det är okej att balla ur över allt detta, för jag undrar verligen om inte alla bara kan klippa sin (mentala) kuk.

Intressant och se vad de andra i redaktionen tycker som hittills bara består av män. Hoppas ni vill följa mig on air!

Temalåt för denna dag Röda Bönor -

Sången om sexualmyterna.

Bästa veckan på länge!!!

2011-09-25T13:51:00.000-07:00

SENASTE NYTT # VARNING FÖR GLATT INLÄGG # VAR INTE MENINGEN

Nu är det rätt mycket som händer! Vi börjar med senaste nytt helt enkelt! I fredags släpptes boken Världens Ende #2 (tycker alla ska köpa den) och vem spelade inte då om inte lilla jag! Och även Líll Pee, min nya kärlek i livet som förgyller både vardag och fest - vi sjöng Big Big Girl, bra jävla låt. Det tyckte även våra 19 åriga störiga vänner som sen bad om 1:a majlåten men sen drog när jag körde den play-back?!

Mupp-atacken var dock inte riktigt över ännu, utan jag fick som droppen över i:et en klapp på axeln efter spelningen av Simon Gärdenfors som jag förresten är jävlig sur på. Så sur att jag tog bort honom från facebook ("där fick han" som jag bruka säga) för ett år sen. Han bokade mig nämligen som förband till Stockholm men samma dag avbokade han mig igen... hade ändå mage att ringa en gång till för att kolla om jag kunde arra en spelning till honom i Göteborg?! Stanna i Stockholm, prettohora.

Det blir ingen kärlek i värdeln om det inte finns rättvisa - och du får aldrig någon rättvisa om du inte kämpar för den och det blir ingen kamp om vi inte når enighet.

Natten innan den fantastiska festen (tack för att jag fick uppträda, älskade stället) på galleri oro var jag ute med några från min Marx-studiecirkel, blev redan full innan - unna mig nämligen lite när jag var på Ikea innan. Efter ett bra tag på Sejden drog vi till ETC-fest på lagerhuset och jag hamnade helt random på en efterfest i Linné där jag träffa två nya killar som jag skrattade med i några timmar. Mest åt mina egna skämt men även åt deras. Sen gick vi på café vid 7-tiden och käkade frukost och nyktra till ihop och jag växla mellan att skratta hysterisk tokmycket till att slänga ur mig att alla män är våldtäksmän, det fina var att den ena höll med och kunde allt om strukturer och sånnt. Friend-request på den!

Vikarierna tar över

Bara två dagar innan var jag på den mest fantastiska vikariefesten ever med alla vikarierna på jobbet och efter en del rödvin drog vill till Kings Head men sen Pustervik då som skulle stänga om 40 minuter men vi hann dra med oss några på efterfest hemma hos mig i Kortedala, där kunde vi dricka tysk öl mm. Dagen efter visar det sig att en av dem jobbade med film, vilket jävla sammanträffande - jag som precis börjat plugga filmproduktion! Friend-reqrest på den också! Så jävla mycket networking going on denna fantastiska vecka. Det måste vara så livet ser ut som nybliven student. Just nu sitter jag på mitt älskade gruppboende där jag jobbar och vaktar mina funkis-vänner, dom får inte ramlar ut ur sängen. 26h OB, tack till alla skattebetalare för den fina avlutningen på veckan!

Imonn ska jag laga linssoppa till vänsterparti-möte, lika bra imponera på sitt andra möte tänker en efter att ha skrivit värsta bästa protokollet redan på första mötet! Herregud vad jag skryter och hypar mig själv, det är helt galet tänker ni säkert, men jag lovar. Inlägg där jag beklagar mig över skakningar av ensamhet eller hat - dom kommer!

Så sammanfattningsvis om veckan som varit och som är slut om ett par minuter. Jag har fått världens bästa sambo som jag började spela in musik med hos en ny pappi på hisingen, festat med världens bästa arbetskamrater, träffat ett flertal nya pappisar, börjat läsa både företagsekonomi och filmproduktion i Trollhättan, läst Marx Teorier om mervärdet till cirkeln och som pricken över i:et jobbat hela helgen. Fortsätter jag i den här takten kommer jag både ha en lysande karriär inom vården, filmbranchen, ha fem ungar och ett eget skivbolag om några månader. Tack Jesus Kristus och alla andra som har gjort denna vecka till en enda stor superfest.